Soligt och man sitter inne

Lite tråkigt är det allt måste jag säga. Men vad gör man då? Jo man testar fotoblogg funktionen i nallen.

Nu har vi varit hemma ett tag

Nu har vi varit hemma ett tag och jag kände att det var dags för en liten reflektion. För det första så är det jätte kallt här hemma. Fattar inte att kroppen helt glömt bort det där med kyla under tiden vi var borta.....

Sen får vi frågan om det verkligen bara var så himla bra där borta i Nya Zeeland, och vist fans det dåliga saker så här kommer våran gnäll lista :)

1. Seriöst det går att laga mat utan en fritös, de har inte riktigt hajat det på många ställen. men vi skyller det på engelsmännen...
2. Sandflugor. På vissa ställen fanns det rejäla mängder av dessa förvuxna bodybuilder knotten. Hanna fick rejäla utslag av dem också. Den maoriska sägnen säger att när gudarna dragit upp Nya Zeeland ur havet och såg hur vackert det var så skickade de dit sandflugorna för att människorna inte skulle ha det för bra. Ett inhemskt tipps för att skydda sig är att dränka in sig i whiskey och seran rulla sig i sand så att den fastnar på en. När flugorna sedan landar på en blir de fulla och börjar kasta sten på varandra. Vi litade mer till myggmedel och cortisonsalva....
3. Det är jobbigt på vissa ställen när man måste välja strand och det är olika sandtyper på dem och man gillar båda.... jätte jobbigt....
4. Logistik är inte deras bästa sida, se bland annat Noras inlägg om affärerna. Jag håller med....
5. När man är i affären och vill köpa ett lokalt vin så finns det ofta massor att välja på, jätte irriterande...
6. Det är jätte jobbigt att bara få in en radiokanal och den spelar maorisk musik. Alternativet är att lyssna på Hanna och Elisabeth sjunga i 10mil...
   
7. Detta är inte alls bitvis ironiskt....

Hur som så är det skönt att vara hemma men man saknar landet lite också. Kan tänka mig att åka dit igen någon gång i mitt liv.

En av alla roligt målade minibussarna i från Wickedcampers som vi såg under resan.

Snart över för denna gången

Vi inledde rese bloggandet med ett inlägg i från flygplatsen i Hong kong och nu avslutar vi den här också. Om någon timme går planet och resan hem har börjat på riktigt. Vi har haft ett par bra dagar i Hong Kong fyllda med shopping, upplevelser och intryck. Efter våra vindlande turer i smala gränder på vad som kändes som lite utanför de klassiska turistrutterna kan vi konstatera att Elisabeth inte är speciellt äckelmagad då hon gladeligen har kollat in nackning av höns med tillhörande fjäderplockning mm.
Det är alltid roligt med andra seder och bruk som tillexepel "hål i golvet toaletter". För dom som inter vet, är det markerat på golvet vad man ska ha fötterna och sedan är det ett hål som man ska träffa. Elisabeth är ur kass på detta och vi behöver sanera skor och strumpor när vi kommer hem.

Vi är alla lite besvikna på gadget delen av staden då den till 90 % bestod av mobiltelefoner och till 9% saker som är regions bundna och 1% saker vi såg och ville ha men aldrig hittade igen. Så Emil har inte köpt massor av fåniga elektriska saker.
Kläderna som var Hannas mål var också svårt. Antingen var det märkes dresser som passar om man jobbar på kontor, allt för trashiga saker på marknaderna eller dom stora kedjorna som tex H&M. ( En piketröja på H&M här kostar nästan exakt lika mycket som en likadan tröja hemma.)
Nu vill jag inte låta negativ vi har ändå köpt en ny resväska......................... med saker. Man får inte vara mer stel tänkt än att man kan tänka om, om det man har planerat för inte finns.

Det är lite svårt att komma på vad man mer ska skriva om vad vi har gjort de senaste dagarna mer än att vi har haft otroligt kul och hyfsat ont i fötterna Vi har lyckats att få se lite av sluttampen av nyårsfirandet (det Kinesiska då förstås...) samt överaskats av stadens maratonlopp på morgonen. Men alla är givetvis välkomna hem till oss för att kolla in fler bilder och för mer detaljerade berättelser.

Mvh
Emil, Hanna och Elisabeth

Mums, bäckfisk på pinne

Här snackar vi jätte mussla... kan de vara i från Tjernobyl??

Nattvandring på Kowloons pir, upplysta sidenblommor i en utställning på platsen.

Nattsiluet av Hong Kong sidan från Kowloon.

Vackra fåglar på fågel marknaden. Det var lika roligt att se farbröderna som
ägde fåglarna som att se fåglarna.

P.S. Det gick att fylla ett 4G minnes kort med bilder under resan... även det extra 1G kortet är så gott som fullt.

Är det smogg eller dimma?

Vi har nu tillbringat vårat första dygn i Hong Kong och storslagen natur är utbytt mot pulserande storstad. Kontrasterna är mycket stora mot resterade del av resan här där öst möter väst. Då vi tidigare har kollat valar mm och hört mycket om arbetet med att bevara dem så kan man här gå runt hörnet i från hotellet och köpa valbardar, delfin, hajfenor och andra märkliga saker över disk. Gårdagen efter att vi anlänt tillbringade vi med att strosa i området runt hotellet. Det är beläget på västra sidan av Hong Kong ön och ligger mitt i det distrikt där det finns massvis av små butiker som handlar med torkade varor av alla de slag samt en hel del kinesiska medicin affärer. I vårt sökande av mat så lyckades vi hitta en nudelbar där ingen talade engelska, men med en stor mängd kreativt teckenspråk så lyckades vi både beställa mat och klura ut hur resten av systemet funkade där. Hanna stor trivs även här då hon nu är mycket lång. Det gör henne även lätt att hitta i folksamlingarna :)

Dag två inledes med frukost på gående fot bestående av brödbulle med ehm... någon form av fyllning. Vi tog oss fram genom ringlande gator och besökte det mycket rökelse doftande templet Man Mo i vad som kändes som rusningstid dit. Vi har även lärt oss att man inte tänder en rökelse sticka heller, utan snarare bunt vis vilket gjorde luften något svårandad. Vi tog oss vidare genom bebyggelse och efter att vi kommit ner i från Victoria peak så började det klia i shopping tarmen på Hanna så vi åkte över till Kowloon som ligger på fastlands sidan. Denna sida känns lite om en annan stad med en annat tempo. Helt plötsligt hade man på flugna försäljare överallt. Vist är det trevligt med shoppingcentrum och vanliga affärer, men det är lite roligare med alla de marknader som finns här. Vist är allting där inte äkta och visa saker stavas lite konstigt men det är lite av charmen. Vi blev nog riktigt blåsta på de första sakerna vi köpte innan vi kom igång med prutandett och insåg hur mycket det går att pruta på vissa saker, men å andra sidan är vissa saker så billiga att man skäms för att pruta och det känns löjligt för tex en klocka som ändå bara kostar 25 spänn. Lite kulturkrock blev det när vi kom till ett fiskstånd där Elisabeth frågade vad de levande sköldpaddorna gjorde i lådorna... Jo de väntar på att bli soppa.... och Hanna fällde en tår för dem. Dagen avslutades på en klassisk sushi bar där man plockar små tallrikar från ett rullband.

Nu behöver våra fötter vila och vi tar nog lite sovmorgon innan vi ger oss ut på nya äventyr i morgon.

Ödla på pinne någon?

Husdjur eller lunch, bara en kultur fråga.

Man Mo templet.

Hitting the big ones

Vi har nu haft de sista dagarna här i Nya Zeeland och vi har tillbringat dem hemma hos Nora och Petter i Paunui efter en sista dag i Mt Maunganui. Det har varit riktigt trevligt och kul att få träffa dem och se vad de bor. Vi har även ägnat de sista dagarna åt lite semester slappnade med strandäventyr på Coromandels mysiga stränder. Det började med en trevlig strandpicknick med Nora och Petter då Emil och Petter även jagade Tuituis inför nästa dags kvällsmat. Båda två har nu väl genomspolade bihålor efter att ha tumlat runt i vågorna.



Nästa dag tog vi oss upp till Hahei och Hot Whater Beach. Under turen vaknade biologiläraren i Emil och Elisabeths fick se räkor, krabbor, sjöstjärnor mm. Hot Whater Beach ska helst besökas två timmar innan eller efter lågvatten, då de varma källorna tränger upp på stranden om man gräver lite. Nu missade vi det lite (med typ 7 timmar....) så efter en snabb lunch åkte till Hahei i stället och bara hade det mysigt på stranden. Elisabeth blev med eller mindre körd i tvättmaskinen när hon lekte i dyningarna med pappa.





När vi återvände till Paunui så fortsatte vi våra vattenäventyr, det var dags att testa att surfa. Vi fick låna brädor av Nora och Petters granne och jag fick en grundläggande instruktion av honom. Typ, ta dig ut, lägg dig på, håll balansen och paddla lika fort som en våg och hoppa upp och ställ dig, thats it..... Efter några tappra försök då jag surfat på mage, satt brädan i botten 2 gånger, trillat av otaliga gånger och en stark känsla av tvättmaskin så kom jag åtminstone till knästående. Men det var kul att testa och jag kommer att prova igen, skam den som ger sig. Kvällen avslutade vi med en sista middag ett antal glas vin och Hanna fick sin efterlängtade kokosnöts drink.



Sista dagen lämnade vi Nora och Petter på morgonen och gav oss av till Hahei igen då vi bokat en explorer tur med gummibåt längs den vackra kusten. Vi fick se magnifika havs grottor, vacker natur, klippformationer och mäktiga Cathredal Cove. Bonusen med turen var att vi stötte på en flock delfiner som kom mycket nära båten och var så där leksamma och nyfikna som bara delfiner kan vara. En hoppade upp och kollade in Elisabeth och båda två såg lika förvånade ut men Elisabeth sken som en sol efteråt.





Nu satte vi kurs mot Auckland och sista natten, men vi ville ha lite mer spänning så vi tog den lilla Tapu Coroglen Road. En liten hake är att man inte får köra den med hyrbil så säg inget. I Auckland strosade vi runt lite i centrum, insöp lite avgaser samt tog en tur upp i Skytower.

Uppe i Skytower.

Långt ner.

Nu sitter vi här på det sista hostelet vi kommer att bo på här denna gången och ser fram emot att gå upp snuskigt tidigt i morgon bitti för att flyga till Hong Kong. Det känns både lite skönt att vara lite på väg hem, men samtidigt lite sorgligt att behöva åka. Det vi kan konstatera är att av allt det vi har gjort har vi upptäckt att det finns dubbelt till att göra. Men vi har haft en underbar tid här.

Vi hörs i från Hong Kong nästa gång.

Från botten mot toppen

Nu har vi varit på vandring igen, närmare bestämt har vi gjort en av ”The Great Walks” här. Det var en vandring i vulkanområde och leden heter Tongarino crossing. Den är 19Km lång och går från 1100m upp till 1900m för att sedan slutta ner igen till 1000m. Det övre området är mycket kargt och ”vulkanisk” här pyser ur marken på några ställen och svavel rika och färgglada, men dock illaluktande, sjöar finns längs leden. Två av vulkanerna i området har även varit inspelningsplats för Mt Doom i ja de där tre kända filmerna där de onda är lätta att känna igen och små saker har hår på fötterna..... Hanna var lite missnöjd med att vi inte såg några orcher, men de Tyska och Holländska turisterna dög som substitut.

Området är heligt för Maorierna så man ska visa respekt och visa vördnad för naturen i området. När vi gav oss av på morgonen låg ett täcke av låga moln och oroade oss på himlen. Men under dagen lättade de och en gassande sol kom fram och stekte oss alla en hel del. Leden är bitvis mycker anpassad och lätt med spångar och trappor mm, medan man andra sträckor kasar fram i grus och aska i branta lutningar. Men vi knatade på och Elisabeth höll jämt tempo med de flesta andra även om det tog emot lite mot slutet. Men det är också den längsta och brantaste sträcka hon någonsin har gått så hon ska ha beröm. De coola killarna på toppen som satt och skröt blev dock lite missnöjda när en femåring kom och trippade förbi och sjöng barnvisor. På det hela en mycket bra tur. Efter att trötta och sega blivit upp plockade av Nora körde vi upp till Taupo och avslutade dagen med gigantiska men mycket goda hamburgare på Burgerfuel. Ni kan även kolla lite bilder på Nora och Petters blogg.

Så här trött blir man strax innan godis och russin pausen, bara 5Km kvar..

Emerald lakes. Sjöarna har inget till eller från flöde och får pga det mycket hög mineralkoncentration. Men som sagts tidigare när man är på plats är det svårt att njuta när det stinker fis.......

Bild från Red crater.

Titta vad vad vi är snygga efter 2,5 timmes vandring.

Dagen efter gav vi oss ut i det geotermiska områdena och besökte ”Craters of the moon” som är ännu ett fisluktande och pysande ställe. Det är lite kul att gå och kika på dem men Elisabeth tröttnade lite på det så när vi efter att ha lämnat Nora och Petter igen kom up till Rotoroua så hade hon fått nog.... Inga mer fis pys, hon ville se djur. Så tvärt emot alla andra här som kollar varma källor så åkte vi till Paradise valley och deras zoo. Det var mycket barnvänligt och man kunde köpa mat påsar för att mata djuren, och man fick mata nästan alla (dock ej lejonen...). Många av djuren hade man kunnat hitta på en bondgård, men där fanns även Vallabys, vild Regnbågs öring, Kea och Chewbackas pappa (se bilden nedan) mm.

Pys ur marken vid Craters of the Moon.

Elisabeth läser på vad hon ska göra med Nora.

Titta titta Chewbackas pappa :)

Dagen avslutades på stranden vid Mt Maunganui och Elisabeths snäcksamlingen har nu utökats till snart 25Kg....

Våran professionella snäckletare.

P.S. Nu har Hanna bränt näsan..... också...