Jag dog lite mentalt

Jag dog en smula mentalt efter Vinterminglet. Veckorna där efter komprimerades allt i mitt liv till ett märkligt inferno av saker som hände och kom i vägen. Men nu sitter jag här och saknar flera saker och längtar tillbaka.

I morgon möter vi ljuset i vintermörkret

Efter lång väntan i vintermörkret är det nu dags i morgon för vinterminglet på Waterfront i Stockholm. Vinterminglet är ett event runt sociala medier. Detta är mitt första event av denna typ som jag deltar på. Några kanske blir frågande på vad jag ska göra där. Bortsett i från att träffa massa trevligt folk som jag känner eller vill träffa i från mitt twitter flöde så ska jag knyta nya kontakter och få mer inspiration till de tankar jag har runt att att använda sociala medier bättre och effektivare i mitt arbete. Så blir ni nyfikna och inte kan komma så kolla in deras sida på www.ssmx.se, Facebook gruppen eller följ @ssmx_se på twitter och taggen #ssmx. Jag kan lova att det kommer att skrivas en hel del och säkert komma ett och annat Bambuser klipp också för den nyfikne. Och alla anda, vi ses i morgon.

Att avsluta och köra hela vägen in i mål.

Bara en och en halv vecka kvar nu innan det är dag att ta steget över till min nya arbetsgivare. Det nya lockar runt hörnet och nuvarande har massa saker som rullar på och ska hållas i gång. Och i går fick jag sagt till mig att jag höll fanan högt och höll ut bra nu in i det sista här. 

Och det är så, jag vill verkligen lämna med flaggan i topp. Det kommer vara saker som jag inte hinner helt fram med och som jag kommer vara nyfiken på hur de går. Men samtidigt så lockar det nya och det går åt kopiösa mängder energi för att fixa det nu. Det kommer saker från nya som de vill jag ska kolla på inför starten och jag vill verkligen kolla på det också och hinna träffa nya kollegorna på after work mm för att lära känna dem. Samtidigt som jag vill avsluta med det jag har här och nu. Och denna situationen med ett ben i varje båt tar så mycket energi.

Men jag vill inte tappa stinget, jag tänker inte tappa bollen.

Bara en och en halv vecka kvar nu innan det är dags att ta steget över till min nya arbetsgivare. Det nya lockar runt hörnet så nu kör vi.

Underbara skeva ljud och passager

Detta blir inte ett inlägg om musiken genom mitt liv, utan mer en hyllning till låtar med skeva underbara ljud eller passager. Jag vet inte vad det är som gör det men jag tilltalas av skeva ljud, bara en liten bit eller ett enda ljud i en låt kan lyfta den från bra till underbar. So bare with me när jag nu samlar ett antal låtar, blir elektroniskt i dag, med underbara skeva sound i.


Timing - Guy Gerber
Underbar skevhet subtilt i hi-haten i bakgrunden men framförall i de Jean Michel Jarre liknande partierna från runt 3:53.

Altes Kamuffel - Paul Kalkbrenner
Ja här finns skevhet från start med genom hela låten till slutet, men det som gör det är soundet från 2:31 och framåt. 

Liebe ist... - Stephan Bodzin
Stephan min vän, här är det skevt åt många håll och kanter. Och letar ni er ner i flera av hans andra alster så finns där mer och hämta.

Lover - Ellen Alien
Här får ni hålla er till tåls en stund fram till ca 2:22 innan det växer fram. 

Rikarda - Oliver Huntemann
Klappljudet som låter lite som träpinnarna från lågstadiets musikklasser är nog den skönaste skevheten i denna låt även om det finns mer där under ytan. 

Animal Style - Para One
känns inte som att denna behöver så mycket förklaring.

Det finns otroligt mycket mer än skevhet där ute, detta är ett axplock av mina favoriter. Har ni något specifikt ni vill tipsa om så skriv en kommentar här eller på Facebook och peka mig till mer härligt skevhet.

Musik genom mitt liv 4

Nu byter vi genre och detta är en upptäckt, för när den släpptes 1978 och jag var 1,5 år så lade jag inte märke till den alls. Men flera år senare när jag var hemma hos min bror Christer och han höll på att resa hemma så fick jag en papperskasse full med vinylskivor. Det bör ha varit runt 88-89 någongång och den innehöll en salig blandning av allt från Ultravox och Pink Floyd till Iron Maiden och Nationalteatern. Men i kassen fanns även en Scorpions platta som jag verkligen fastnade för och som gick många varv hemma efter det. Plattan var liveinspelningen Tokyo Tapes från som namnet antyder deras Japan turné 1978. Jag gillar verkligen den här skivan, mycket av känslan i låtarna kommer just i från att det är en liveinspelning, har lyssnat på några av den från studioalbumen efteråt, men det blir inte samma känsla och njutning. Tyvärr så sviker Spotify mig här så ni får hålla tillgodo med lite YouTube länkar i stället och jag lyckades inte hitta alla från rätt album. Så häng med tillbaka till slutet av 70-talets rock en runda.

1. "All Night Long"
2. "Pictured Life"
3. "Backstage Queen"
4. "Polar Nights"
5. "In Trance"
6. "We'll Burn the Sky"
7. "Suspender Love"
8. "In Search of the Peace of Mind" 
9. "Fly to the Rainbow"
10. "He's a Woman, She's a Man" 
11. "Speedy's Coming"
12. "Top of the Bill"
13. "Hound Dog"
14. "Long Tall Sally"
15. "Steamrock Fever"
16. "Dark Lady"
17. "Kojo No Tsuki"
18. "Robot Man"

Musik genom mitt liv 3

Ingen som vågade gissa.
Albumet är från samma år, och samma genre men från tyskland. Det är givetvis Alphaville jag pratar om och den glada pojken från sin födelsedag tog sig med födelsedagspengar från farmor till Ulf's bokhandel upp på övervåningen via den svängda trappan och letade fram Alphaville - Afternoons in Utopia.

Favoritlåten på albumet är helt klart Universal Daddy på en i övrigt inte helt imponerande samling. Men oavsett så var det min första egenköpta av sedan många skivor, så den blir lite speciell bara för det. Modet just nu är lite passande så ut och klä er i härlig (skrämmande) 80-tals synthstil så ses vi på lokal i kväll.

Musik genom mitt liv 2

Vi backar bandet lite. Närmare till 1986, jag fyller 10 år och får min första egna stereo med vinylspelare. O denna lycka att kunna pensionera den lilla kassettspelaren för en grym Mark stereo från Ellos med 15 grymma watt i högtalarna. Ja mina preferenser kan ha varit lite annorlunda på den tiden än nu. Men min lycka kände inga gränser denna dagen. i det andra paketet så låg min första "egna" vinyl, a-ha – Scoundrel Days. En platta som därmed fått en speciell plats hos mig. Den är om man ser tillbaka inget jätte mästerverk men har guldkorn som a-ha – The Weight Of The Wind. Ge den en chans, lyssna en stund och upplev det bästa i musikväg som Norge levererade på 80-talet. Detta var den första plattan jag fick, utlyser nu en gissningstävlan om vilket som blev den första plattan jag köpte själv några veckor senare? Svaret kommer i nästa inlägg om musik genom mitt liv.

Musik genom mitt liv 1

Det finns låtar i ens liv som är så nära förknippade med en händelse, en upplevelse eller en period i ens liv. Tänkte jag skulle göra en liten serie med låtar och historien bakom dem i mitt liv. Det kommer att vara allt i från stort till smått. Men det ska bli ett axplock av låtar och album ur mitt liv.

Förs ut blir Ellen Alien & Apparat - Turbo Dreams denna ligger inte så långt tillbaka i tiden men är förknippad med en speciell kväll. Det var den 8 oktober 2008, det var ett evenemang som hette 100% Berlin i Stockholm. Det hela avslutades på kvällen med ett antal artister som spelade på Debaser medis. Vi var ett gäng som skulle ut och vi samlades hemma hos Johan och Sara innan, i tog alla lite olika allvarligt på det hela men mer eller mindre inspirerad klädsel användes. Detta var början på en grym kväll. Bra stämning underbara människor och mycket bra musik och just denna låt när den ekade ut under kvällen och Apparats spelning, den fastnade och har hängt med som ett signum för den kvällen. Bra låt med skön stämning, lyssna och njut, slut ögonen och försvinn en kort stund med mig.

Lite passande klädsel även om skjortan
gärna fått vara röd.

Day 30 – One last moment

One last moment please!
Sista dagen av 30 dagar och tycker att det har gått fort, tycker att det har varit kul och utmanande. Några ämnen har varit lätta att skriva om medan andra svårare eller jobbigare. Tyckte personligen att några av de tidigare ämnena var lite tunga. Och nu ska vi se vart vi tar vägen härifrån.

Jag hade flugit i flera timmar. Först till Amsterdam för mellanlandning och införskaffande av ny kamera. Sedan den långa färden över Atlanten till New York. Det blev Taxi in till Grand Central och en stund förvirring innan rätt tåg mot Greenwich Connecticut hade hittats. Tåg resan som inte tar så lång tid kändes fruktansvärt lång denna dag, hittade en telefon på tåget och ringde med spänd röst upp och talade om att jag var på väg. Den långa väntan är över, tåget rullar in på stationen och jag går av och möter Hanna för första gången på över 6 månader. Den känsla, den stunden, den sitter kvar än i dag.

Day 29 – Your aspirations

Vad jag strävar emot och mina mål. Just nu känns det som att jag håller på att styra om vissa av dem, sträva mot något nytt och annat än tidigare. Men jag vill någon dag starta mitt egna företag, men är osäker på vad jag ska ägna mig åt då. Jag drömmer om att ge mig ut på en lång och äventyrsfylld resa med min dotter om något år, få se och uppleva nya platser. Jag drömmer om en bättre balans i det jag gör och det som omger mig. Jag drömmer....

Day 28 – Something that you miss

Något jag saknar är struktur. Just nu är det så mycket som hänger i luften och drar åt olika håll och skapar små konflikter. Det är otroligt frustrerande och gör att jag tappar fokus och driv i vissa saker. Men det finns en plan nu och en väg ur det. Men tills dess är det bara att knega på.

Day 27 – Your favorite place

Ohhh så svårt att välja. Man kan dels tänka sig en plats där man gärna ofta är och trivs, och senaste tiden så när jag vill ha tid för mig själv och fundera så hamnar jag ofta i Vasastan. Vet inte varför riktigt, men jag trivs på något sätt där.

Ska man se vidare är Smailaträffen i Sarek en plats som har fastnat i mitt hjärta. Jag förälskade mig i Takaka och Pohara beach på Nya Zeeland, har tom sagt att om jag ska rymma och gömma mig någonstans någonsin så är det dit. Lite dumt att skriva det här då, blir lättare att hitta mig nu. Jag älskar San Francisco, och min hjärtats ö är Gotland.

Så att välja en favoritplats är svårt och jag kan nog inte riktigt välja. Men det finns många platser som har en speciell betydelse för mig. Både nära och långt borta.

Day 26 – Your fears

Vad jag fruktar eller är rädd för? Först när jag tänkte på det så kände jag att man är väll inte rädd för något speciellt. Men det är nog bara en villfarelse. Rannsakar man sig så är det klart att man är rädd och fruktar saker. Och en sak som kommer upp är ensamhet. inte att vara själv ett tag, tycker snarare att det kan vara skönt. Utan den där skärande ensamheten när man känner och vet att det inte finns någon alls. en totala tomheten. det skrämmer mig. Fick frågan om det kunde vara döden som denna ensamma tomhet symboliserar, Men så känns det inte, är inte döden jag är rädd för, tror inte att det blir tomt eller ensamt då, det är bara den övergivna ensamheten jag inte vill uppleva. Så snälla, överge mig inte.

Så vad är era fears? Någon som vågar svara, eller är det just det ni är rädda för?

Day 25 – A first

Vi närmar oss slutet av 30 dagar, har varit väldigt mycket senaste dagarna så det har blivit två små förseningar tyvärr. Men nu vi ta detta i mål och vidare.

Har nyligen för första gången blivit headhuntad, man har blivit påringd och kontaktad mm tidigare mm, men detta är den första som har blivit skarp lett till en process och tagit mig fram till att byta tjänst. Det är spännande att fundera över vad som händer i en från det första samtalet då jag egentligen inte alls var inne på att byta jobb. Men något fångade ens intresse och ledde fram till ett beslut att ta steget.

Initialt så hoppade jag in i processen mest för att utmana mig själv och av nyfikenhet. Men det blev en av de tuffaste rekryteringar jag någonsin varit med om med flera långa intervjuer med rekryterare, chefer blivande kollegor och möten med konsulter i den blivande gruppen. Flera tester som skulle göras både hemma och hos rekryteraren varav några på tid. Allteftersom så blev både tjänsten mer intressant och utmaningen, viljan att klara processen större och det var riktigt kul att komma ut som den som valdes.

Detta var som sagt min första sådan här process som har gått hela vägen, längs resan så har jag även fått nya insikter om mig själv och om jag ska vara ärlig fått omvärdera min egen syn på mig själv på några områden. Nu är jag på väg dit och det ska bli riktigt kul och utmanade att i Mars få stiga in i min nya roll.

Så har ni någon "A first" som har hänt nyligen? Skriv gärna några rader om det i kommentarerna i så fall.

Day 24 – Something that makes you cry

Radiohead - Pyramid Song from Wes Dorris on Vimeo.

I bland är det även värt att få flyga en liten stund även om det innebär att du kraschar och möter slutet...

Day 23 – Something that makes you feel better

Aj aj, bom 2. Jag mår bättre när jag har något lockande att se fram emot. Som sommarvandringarna med familjen eller andra äventyr. När man är inne i snurran med jobb och allt är det lätt att glömma det. Men energin och glädjen jag känner när jag är där får mig att må bättre lång tid innan och efteråt.

Day 22 – Something that upsets you

Något som gör mig upprörd just nu är när man har beslutat en väg framåt, en strategi. Sen ifrågasätts den och motarbetas av samma personer som var med och satte den.

Day 21 – Another moment

Det är varmt och du svettas av vägen du har gått fram. Stigen har varit in höljd i lummig grönska och skog och även om du tittar framåt så ser du inte målet för alla växter. Efter ett tag börjar det luta neråt och stigen svänger höger. Det sitter vierar och en ställning är fäst i marken och berget. Det gås igenom saker, du sätter dig på en balk och kopplar in dig, allt är ok och det är dags, det är bara ett steg kvar. Du tar det och gungar ut och den mer än 100m långa vertikala färden har börjat.... 

En mycket nöjd Emil :)

 Det var så det kändes, steget ut i The Lost World som just denna grottan i Waitomo området på Nya Zeeland. Detta är en av de häftigaste upplevelser jag haft. Både färden ner och vandringen ut i denna imponerande grotta. Höjdpunkten är ändå det gigantiska slukhålet man firar ner i. Kommer ni till Nya Zeeland och kommer till området så rekommenderar jag er att göra denna tur även om den är rätt dyr och om det känns läskigt, för den är värd det. 

Öppningen i från bottnen

Day 20 – This month (lite sent)

Aj aj aj, klarade 19 dagar innan första bommen i går, men det var en helt galen dag så det blev ingen tid att sätta sig och skriva i går. Lite av det hänger i hop med det som är i rullning denna månaden.

Så, första månaden på 2011! Löften om nya friska tag, en ny början, ny betalplan från CSN, ett nytt annorlunda liv ska börjas  mm bla bla bla, ja just det...

Ändå så är det lite så i år på riktigt. Som jag nämnde i posten om min vecka så händer det en del just nu. Kommer att börja på nytt jobb i Mars och det gör att mycket av jobbsituationen denna månaden kretsar kring att avsluta och göra överlämnande i den rollen jag har nu samtidigt som det ny lockar runt hörnet. Det är rätt lätt att känna sig ambivalent i den situationen nu, men jag vill lämna snyggt och bra så det är fokus på det. Sen så har jag varit med på lite aktiviteter med nya jobbet redan för att lära känna gruppen med AW mm.

Försöker komma på vad annat som präglar denna månad men det är så lätt att halka tillbaka till det som ockuperar tankarna och det är det ovan nämna. Blir rätt banalt, men jag har skaffat ny hel projektor igen efter att den gamla dog. Det lilla projektet genererade en mindre ommålning av storarummet för att bildytan växte, och det måste en nörd som jag givetvis utnyttja. Även nya fridluftkläder i form av skal och dunjacka har det blivit så ja jag satsar stort på att hålla landets BNP på en bra nivå så här redan i Januari. Annars så får man jobba på att vara mer som dag 19.

Day 19 – Something you regret

I regret not running faster, staying longer and letting it go.

Day 18 – Your favorite birthday

Tror att det är min 17 års dag, det var sista födelsedagen i huset på Hornsgatan. Det som gör det till min favorit var att firandet var så oplanerat och att det kom så många och hela kvällen var så spontant trevlig. Jag var mycket glatt överraskad och jag uppskattade den väldigt mycket.

Day 17 – Your favorite memory

Svårt att säga om det är mitt favoritminne, men det är ett som jag ofta kommer att tänka på väldigt ofta. Det är från många år tillbaka när jag och pappa var i Falkenberg, jag kan ha varit 9 eller 10 år gammal. Vi hyrde ofta en liten stuga där nere på vid Skreastrand har jag för mig att det hette. Varje år så brukade vi åka ut med en stor fiskebåt och pilka Torsk och Makrill. Just detta år så blev det en inofficiell tävling och största fisken på båten. Efter en lång dag med mycket napp och många stora fiskar så återstod det bara två kvar i mätningarna. Jag och en annan mycket skrytsam herre. Han basunerade ut att han måste ha dragit den största firren för en liten parvell som jag kunde knappast orka med det. våra fångster läggs bredvid varandra och mäts noggrant och minutiöst av båtens kapten och min fisk förklaras som vinnare i tävlingen.

Nu var det säkerligen så att det fanns en viss del av partiskhet med i den sista mätningen och att min motståndare hade lyckats reta vara irriterande mot en stor del av de andra på båten under dagen hjälpte säkert till. Men det struntar jag i. Jag minns än i dag hur jag satt där i solen på däck och njöt av mitt pris, en glass, en storstrut, denna underbara glass som min 52,4 cm långa Torsk hade givit mig. En helt underbar dag.

Day 16 – Your first kiss

Den första fick jag på discot i Folkets hus.
Den första som verkligen kändes delades i ett tält en blåsig regnfylld natt.
Den första som blev bitter kom på Tunadalsgatan.
Den första som blev något mer den delades i ett rött hus.

Day 15 – Your dreams

Jag drömmer om att flyta till något större framöver, givetvis med kortare resväg om man nu ändå ska få drömma.
Jag drömmer om att en dag starta eget företag. Jag har ingen aning om vad jag ska göra i det ännu, men det är en dröm att komma på det också. Jag skulle också vilja ge mig av och arbeta utomlands något år i framtiden.
Jag drömmer om ordning, lugn och stabilitet i den i bland kaosartade värld man lever i.
I bland när jag drömmer drömmer jag om electric sheep.
Jag drömmer om att en dag våga uttrycka mig på ett sätt som jag skulle vilja men ofta hindrar mig själv i från att göra.
Jag drömmer om att få resa och upptäcka mer än jag redan har gjort.
Jag drömmer väldigt ofta om mer eller mindre banala saker.

Bild av Infidelic

Day 14 – What you wore today

Hmm en andra sådan här på kort tid. Jag är så tråkig och enkelspårig med kläder så kolla på bilden här, och byt skjortan mot vit piké och pullovern till mörkblå, fortfarande Lyle & Scott så som sagt marginell skillnad.

Day 13 – This week

Det här har varit och är en intressant vecka. I måndags kom dottern upp igen i från mormor och morfar där hon varit sedan nyår. Hon var efterlängtad den lilla busungen. Tisdagen blev lite en vakumdag på jobbet, allt gick trögt och segt. Chefen anlände också och vi förberedde onsdagens möte under kvällen då det var dags att göra det offentligt att jag ska sluta på Altran och börja en ny tjänst i Mars. Sen hemkomst med andra ord.

I går onsdag var nog då kulmen av veckan, hade möte med rekryterings firma som förmodligen ska få i uppgift att hitta min ersättare. Lite märklig känsla att sitta med och gå igenom vad som är viktigt för rollen mm när det är för att ersätta sig själv. Sen som sagt månadsmöte med information om läget, men det gick bra. Var rätt nervös innan för hur det skulle tas emot mm, men det var otroligt skönt också att få ut det i det öppna och slippa smyga med det och vara rädd för att råka säga fel sak till fel person. Efter möte och mat så blev det en liten runda på stan och vi landade inte helt oväntat på Riche med en trevlig kväll som resultat. Sen ankomst hem nummer två avklarad.

I dag har varit en otroligt seg dag, kroppen har varit mör och en förkylning har gjort sig påmind. Men trotts det så blev det rätt mycket gjort. Rundade av dagen med lite mat och kaffe med Å, roliga samtal och trevligt och man får energi av att bara vara nära denna människa. Ahh min beställning från Addnature har anlänt också, så nu är jag åter i gen vind och vattentät samt fluffigt varm.

I morgon så är det möten bokade och en hel kopiös hög med kundsamtal att ringa och om tid och ork ligger för mig så blir det en runda till Belgobar på kvällen för att träffa lite härliga twittrare. Helgen hoppas jag ska gå i slapphetens tecken, men ska slipa till och måla om väggen för projektorn nu när bilden växt. I övrigt ja, innebandyträningen kör igång för lilltjejen igen på söndag så får vara lite idrottfarsa också (the non shouting version).

Day 12 – What’s in your bag

Ok, dagens ämne känns något enklare igen. Nästan lite för, men nu ska vi hålla oss till planen här.

The bag...

The content.

 Så vad har jag en normal dag i gömmorna?

1. Nödladdare till mobilen
2. Micro-USB kabel
3. Frimärken (ingen aning varför)
4. Namnskylt för mässor mm
5. Putsduk (viste inte ens att jag hade den i väskan)
6. USB hårddisk (krypterad)
7. Värktabletter och antihistamin
8. Lurar med kabel till telefonen
9. Lirar blåtand till telefonen
10. Nezeril
11. Information om dotterns prioxin-vaccination
12. Reserv pluppar till lurarna
13. Coacha vem du vill kortlek
14. Fingervantar med twitter-tumme
15. Näsdukar
16. Armens hudsalva
17. Liten ficklampa
18. 2 bläckpennor
19. Plåster
20. Lösenord till HomeRun och Cloud w-lan
21. Netbook
22. 3G dongel
23. Bankdosa
24. 3 anteckningsblock (1 rutat, 2 randiga)
25. En mapp med diverse jobbrelaterade papper i
26. Nyckelknippa

För att summera, jag bär omkring på alldeles för mycket skräp och bös.

Day 11 – Your siblings

Jag är enda barnet som mamma och pappa fick tillsammans, däremot är jag sladdis i en halvsyskonskara. Mamma hade tre barn sedan tidigare och pappa två och alla är som sagt något äldre än mig. Kan som exempel nämna att jag föddes som morbror vilket har haft som effekt att jag i mycket umgåtts med mina syskonbarn mer som syskon under min uppväxt. Men åter till syskonen.

På pappas sida har jag syskonen Jonas och Jan-Olof. Jan-Olof har jag bara träffat vad jag mins en gång i hela mitt liv och det var på pappas 50års kalas. Så vi har ingen relation till varandra mer än att vi vet om varandras existens. Jonas bodde hemma en tid när jag var liten, och flyttade med pappa när mina föräldrar separerade. Jag och Jonas har inte direkt umgåtts som syskon, varför vet jag inte riktigt men det har inte fallit sig så.Numer har vi bara kontakt runt saker som rör pappa, vilket är tråkigt på sitt sätt.

På mammas sida har jag syskonen Eva, Benny och Christer. Christer mins jag bodde hemma en kortare tid när jag var liten. Under en period på låg-mellanstadiet så var jag också mycket hemma hos honom och hälsade på. Men när jag blev äldre och gled iväg med mina vänner och liv och han brottades med sitt liv så har kontakten blivit allt mer sällan. Numer är det om man springer på honom i stan hemma eller om syrran får med honom på någon sammankomst man träffas.

Mellanbrodern Benny på mammas sida har också barn där den äldsta är i min ålder. Jag  umgicks också periodvis under uppväxten med hans barn men tappade lite kontakten när de flyttade med sin mamma till Malmö efter brosans separation. Lite samma sak som med Christer hände här jag gled åt mitt hål och han brottades med sitt liv. Och man var inne i att ses på släkttillställningar mm och det håller tyvärr i sig än i dag.

Äldst i skaran är min syster Eva, hennes äldsta barn är jämngamla med mig och vi gick även hos samma dagmamma som små när hon och mamma jobbade natt på Värnamo sjukhus. Genom åren så fortsatte jag att umgås med hennes döttrar och träffade henne genom det. Men efter att jag började plugga och sedan flyttade till Stockholm så är det allt för sällan som vi träffas. Det blir några turer ut till henne i de djupa Småländska skogarna någon gång per år och nu när hon har letat sig in på Facebook så håller vi lite koll och kontakt där. Men hon har tagit på sig rollen som reserv mormor till Elisabeth vilket är mycket roligt och Elisabeth tycker om att åka till Eva i skogen.

Det jag kan konstatera när jag ser tillbaka är lite att som sladdiss så blir det lätt att man kopplar bort sig lite från sina syskons liv, inte med flit utanför att man är i så olika faser i livet. Nyckeln till att vi ofta träffades förr på mammas sida var just mamma, och efter att hon försvann så fans ingen spindel i nätet för oss och vi har fått sämre kontakt. Sen blir det inte bättre av att jag själv är usel på att hålla kontakten, något att ändra på 2011 kanske.

Day 10 – What you wore today

Vad jag hade på mig i dag. Ja det är väll bara att ta en bild då. I dag är en vanlig dag utan några speciella möten så det blev jeans, skjorta och stickad tröja. En helt vanlig dag med andra ord. Skönt med ett enkelt ämne som inte behövde tankekraft i dag, det är ändå första officiella arbetsdagen efter julledigheten. Men håll i hatten syskon, i morgon är det eran tur.

Day 09 – Your beliefs

Vad jag tror på? Jag ser mig inte som en troende eller religiös person. Är nog typen som resonerar och vill ha vetenskapliga förklaringar på saker för att vara troende  på det sättet. Men under min uppväxt så hade jag som så många andra en sökande period då jag ansåg mig vara troende. Men av olika skäl skrotade frikyrkan och svenska kyrkan sitt förtroende kapital hos mig. Kollar man livsåskådningsmässigt så tilltalas jag av mycket av det som finns i bland annat buddismen. Det finns även intressanta delar av naturkopplade trosåskådningar som schamanism mm. Men det är inte så mycket de spirituella delarna och väsen åskådningen som är de som ligger för mig utan mer kopplingen till naturen.

Så ja det finns krafter och energier i naturen, nej jag tror inte att det är gud. Ja det är bra om vi kan leva smart och i fas med dem. Tror det var allt och sist men inte minst, 42.

Jag på botten av Lost World i Nya Zeeland, I have seen the light.

Day 08 – A moment

Ett tillfälle har jag redan berört i posten om mina föräldrar så denna får bli om ett mycket lyckligare tillfälle. Men inledningen innehåller något lite tragiskt men blev som en känslomässig förstärkare till upplevelsen.

Kvällen den 10 September 2003 jobbar jag min sista kväll i studentpuben på studentkåren i Jönköping. Denna kväll jobbar jag med Wiktor och jag hade min mobil i ett band runt halsen under tröjan eftersom Hanna var hemma gravid i slutmånaden. Jag sover även hos honom efter som vi under sommaren flyttat ner till Värnamo igen och vi vaknade upp till beskedet den 11:e att Anna Lindh dött på sjukhus av skadorna hon fått under överfallet på NK dagen innan. Åkte tillbaka till Värnamo och en dyster dag med sorg och tankar. Vi hade även näst sista delen av föräldrautbildningen denna dag med besök på förlossningen. Medan vi är där tittar en av sjuksköterskorna på Hanna som har en lite bekymrad min och säger "oj, er får vi nog se här redan i natt". Och givetvis hade hon rätt, klockan 23 på kvällen åkte vi in.

Det blev det en lång väntan med lite sovande, badande vankande men strax efter 18 fredagen den 12 September 2003 kom vår underbara dotter till världen, en skrynklig söt liten krabat på 3456 gram. Det är en av mina lyckligaste stunder i mitt liv och släktens tillvaro kastades från sorg till otrolig glädje över dessa dygn. Ett tillfälle jag aldrig glömmer och som jag ofta tänker tillbaka på.

Day 07 – Your best friend

Ser man tillbaka så blir den första jag kommer att tänka på Anthon. Vi umgicks mer eller mindre intensivt från det att jag gick i 4:an fram till år 2000 när jag flyttade och började plugga. Efter det har det blivit mer spretigt men vi hör av varandra fortfarande och träffas med jämna mellanrum. Vi hade massa gemensamma intressen om det så handlade om att spränga saker (vilket givetvis bara är ett exempel och inget vi gjorde i yngre tonåren), radiostyrda bilar eller framförallt alla äventyr med Värnamo FK. Förra sommaren hade vi en lite flashback med grottturer i svenska fjällen med bland annat Sotbäcksgrottan. Och med lite tur i timingen så kanske jag kan lura med honom på att vandra till sommaren. 

På högskolan var vi mest en dynamisk hög med folk som umgicks i diverse konstillationer och nu så är det också annorlunda på något vis. Man umgås inte på det sättet längre, och man har vänskap på ett annat sätt och till fler. Men nu när man funderar på det lite och vänder och vrider lite så är det närmsta jag kommer "Å". Det är där det ligger närmast och därför det får stanna vid "Å".

Satte mig ner och kollade igenom lite gamla bilder och någon gammal bild måste jag ha med också. Håll till godo och missa inte den tidstypiska frisyren.

Day 06 – Your day

Lite sent jag vet, men man kan även se det som att det inte är en ny dag om man inte sovit ännu.
Denna dag trettondagsafton 2011 har varit en riktig slö dag. Större delen av dagen tillbringades hemma tittandes ut på snöovädret utanför. Fick en avisering i från posten att det hade kommit ett paket, tog mig till ICA för att få reda på att det inte var framme ännu. Tack Posten, som om man inte redan väntade nog på det. Ja det är en teknisk pryl och ja jag ville verkligen ha den i dag :).
Blev en runda in till stan på eftermiddagen när det slutat snöa och vi passade på att se Megamind. Det var en helt ok film, inget extraordinärt men helt ok. Vi var smarta nog att slända in den stora snöskyffeln i bilen innan vi körde in, vilket var tur för bilen var fint inplogad när vi kom ut från bion. Och nu sent om sidor så sitter man här i sängen och avslutar dagen med ett inlägg.

God Natt.

Dagens underbara väder.

Day 05 – Your definition of love

Min definition av kärlek. För mig finns det olika sorters kärlek, till den man lever med, till nära vänner, till släkt och till saker man gör mm. Men vad är det som är gemensamt för alla som gör att jag känner kärlek till eller inför dem?
När jag tänker på det så handlar det mycket om att öppna sig och släppa in. De saker jag älskar är de som jag släpper in till min energi helhjärtat. De vänner jag älskar är de som släpps in så långt in att de står bakom de fasader man bygger. Familjen jag älskar är en del av det som är den innersta kärnan och den jag lever med har jag öppnat mig för och släppt hela vägen in bakom allt. Det är detta som gör kärleken känslig, för släpper man något så nära kan den så lätt även skada och såra dig. Och har någon någon gång gjort det är det svårare att öppna och släppa in någon igen, de hamnar utanför en del av fasaden och det kanske inte blir riktig kärlek.

Day 04 – What you ate today

Ja, kan sammanfatta dagens inlägg med följande kollage. Det är nog det hela i stora drag och kan konstatera, blev mätt, drack för mycket kaffe vilket är mer regel än undantag.

Day 03 – Your parents

Jag är 50% gotlänning och 50% smålänning. Min mamma föddes 1935 på Gottland och pappa 1931 i Näsjö. Mamma hade 3 barn sedan tidigare och pappa 2 när de träffades i Värnamo och sist kom jag som en sladd på slutet. Under min uppväxt jobbade mamma natt på långvårdsavdelningen på Värnamo sjukhus, pappa var besiktningsman på SvenskBilprovning. 

När jag var 7år skilde sig mina föräldrar. Båda bodde kvar i Värnamo och jag växelbodde hos dem. Min fasta punkt blev hos mamma, men de nätter mamma jobbade bodde jag hos pappa. Detta upplägg varade längre än det kanske behövde, det rullade bara på, men i mitten på gymnasiet så slutade jag bo hos pappa och fick en allt sämre kontakt med honom. Med tiden har det blivit de korta besöken när man är nere och sporadiska telefonsamtal. Pappa har alltid varit en idrottsman, aktiv inom bowling men framförallt en eldsjäl i tennisklubben i Värnamo under flera år. Som ung var han också speewaymekaniker. Jag har ofta fått höra historier om när han var med på tävlingar på Wembley och första tävlingarna i Polen efter kriget. Nu på äldre dagar kämpar han vidare. Varje dag görs promenaden till kiosken för att lämna in dagens V75 och köpa tidningen. Det är ingen lång väg men tar en bra stund med rullator och vingliga ben.

Mamma jobbade hela tiden inom äldreomsorgen, jag mins en gång att hon svor på att aldrig hamna där själv efter allt som hon sett under åren. När mamma och pappa skilde sig så bodde vi kvar i huset under flera år. Det var slitigt som ensamstående och hon har lärt mig att "trolla med knäna" när det kommer till att pussla med ekonomi. Trotts detta orkade hon med att läsaupp till undersköterska under de åren. Min mamma älskade djur och hade flera hundar under åren och den sista en Doberman pincher som hete Lisa. Sista åren innan jag flyttade hemifrån lämnade vi huset för en lägenhet och efter att jag lämnat och då inte betalade en del av hyran på den lägenheten flyttade mamma ett par gånger i jakten på billigare boende.

År 2000 började jag plugga igen, den 17 Oktober vaknade jag och åkte till högskolan och skrev min första tenta på min utbildning i linjär algebra. På vägen ut efter den mötte jag min sambo på campus och jag viste direkt och fick känslan att mamma hade gått bort. Hon hade varit sjuk en tid och jag hade veckan innan tillbringat mycket tid på sjukhuset och pluggat där. Det gick fort på slutet, hon hade varit dålig ett tag men den sista månaden malde sjukdomen ner henne snabbt. Det var mycket tungt att förlora henne och jag saknar henne än i dag. Jag vet hur glad hon blev när jag bestämde mig för att läsa vidare igen, och bland annat det drev mig vidare genom studierna och gjorde att jag orkade och för hennes skull 3 dagar senare satt i samma sal igen och skrev nästa tenta i teknisk fysik. För några dagar sedan var jag och pratade med henne igen. Det blir inte ofta men det är skönt att åka förbi graven och byta lite ord med lilla mamma i bland.

Skulle vilja lägga upp en bild, men har tyvärr ingen tillgänglig här på resande fot i Skåne. Får komplettera med en senare.

Day 02 – Your first love

Ämnena går ut hårt och denna gör lite ont att tänka tillbaka på.

Vi backar bandet till låg/mellanstadiet, jag låg nog lägst i näringskedjan på den tiden. När jag tänker tillbaka så måste detta vara min första kärlek, jag hade under den våren börjat se på en av tjejerna i klassen på ett annat sätt. I början så hade jag ingen aning om vad det var och jag vågade gud förbjude inte säga något till henne eller någon annan. Men så en dag under hösten, jag var ensam ute vid stora taket utanför lärarrummet. Doften av kaffebönors ljuva doft slog emot en varje gång dörren öppnades. Jag spelade fotboll ensam, om jag ska vara ärlig så tror jag att jag denna dagen skolkade i från gympan. Jag sparkade boll och en av de andra i klassens storasyster kom och började prata med mig. Efter en stund kom frågan om jag var kär i någon, och av någon anledning öppnade jag mig, jag släppte min gard. Jag svarade ärligt och bekände mina känslor. Det möttes med ett leende som jag inte då förstod.

Dagen efter förstod jag precis vad det leendet dolde. Det var nu ingen hemlighet alls, alla visste, många fnissade, många var snabba på att kasta sin psykologiska sten mot mig. När någon i de lägre skikten av näringskedjan bekände och öppnade sig var vargarna genast där. Varje sten malde sönder en liten bit av det som fanns inom mig. Varje sten tog något av det jag borde ha vårdat och gjorde det till något fult. Varje sten gjorde så otroligt ont. Efter det var jag tyst, efter det bekändes inga känslor, efter det tog det flera år innan någon på riktigt lyckades knäcka det skal av pansar jag byggde runt mig själv. Min första kärlek blev inget vackert minne.

Day 01 – Introduce yourself

Pressentera sig själv. Känns lite konstigt att göra det av någon anledning. Är en 34 år gammal friluftsintresserad kille ursprungligen i från Värnamo i Småland. Bor numera med min sambo och dotter i Åkersberga. Är utbildad elektroingenjör och jobbar som gruppledare/business manager på en konsultfirma som heter Altran i en mycket säljorienterad roll.

Ska man summera min vardag så är det som för så många andra, jobbar för mycket, lägger så mycket tid man kan på familjen men hinner inte alltid med själva livet och vännerna. Mitt bloggintresse har växt de senaste åren, mycket sedan jag aktivt började Twittra som @scharchen. På något sätt blev det då som att man kunde få en bättre bild av och lära känna personen bakom bloggen. Har resebloggat mm lite över tiden, men det har aldrig blivit något regelbundet. Den senaste tiden har jag dock funderat på att göra något, kanske bara ett tag för att samla tankar med mera. Så började jag följa 30 dagar bland lite bloggare i landet och tänkte testa att inleda 2011 med just 30 dagar med förutbestämda ämnen varje dag. Så detta är jag och detta är dag 1 av mina 30 dagar.