Dags att göra om i Elisabeths rum

Elisabeth har nu haft sitt Sigges lagun rum i ett antal år, och nu till hennes 6års dag så var det dags att göra om i det. Både för att hon ville och för att föräldrarna tyckte det var dags. Så Hanna och Elisabeth gav sig av till färghandeln för att hitta en fin tapet till nya fondväggen, och valet blev en rosa/lila blommig tapet. Vi valde även att flytta fondväggen till andra sidan rummet nu så att den även syns utifrån storarummet. Vi är nöjda med slutressultatet även om Elisabeth tycker att en vägg till kunde varit rosa :)

Så här såg det ut precis när det ar nymålat med Sigge figurer.


Även de andra väggaren hade en härlig havston.

Work in progress med den nya fina fondväggen.

Så här blev det när det var klart. Några utklippta blommor från
överblivna tapetbitar fick bli en liten extra effekt av blommor som trillat
ut på väggen vid fönstret.

Grottor med gamla och nya vänner från Värnamo FK

För första gången på ett bra tag så var vi i somras med på en grott tur i Svenska fjällen. Målet var grottorna längs grottstigen i Kåtaviken och Sotbäcksgrottan. Under turen längs stigen var hela familjen med och Elisabeth fick testa på att krypa lite i grottor till skillnad från de turer vi gjorde på Nya Zeeland där man utan problem gick upprätt i avspärrade delar av grottan.

Hanna och Elisabeth i första grottan på grottstigen.

Elisabeth kämpade på bra och imponerade på de andra med att våga och orka hänga med hela vägen in i grottorna. Det gick på en del russin för att hålla humöret uppe och en välförtjänt chokladbit efteråt.

Gänget längs ner i Östrajordbäcksgrottan (kan vara felstavat...)

Dagen efter var det dags för Sotbäcksgrottan. För att komma till den inledes dagen med en 6km lång vandring upp på fjället. Denna grottan är större och tuffare än de dagen innan så denna fick Elisabeth stå över. Vi var många som gick in till första vattenfallet, men det var bara jag, Anthon och Robin som med rep tog oss ner för fallet och vidare in i grottan Då det var rätt mycket vatten och skulle bli tufft att ta sig upp igen. Efter den tuffa passagen var det en angenäm tur in i grottan som bjuder på mycket längs vägen i både torra och blöta partier. Vi gick en dryg timme in i grottan och vände vid det andra lite större vattenfallet. Vi var mycket nöjda med turen och det gav helt klart massa mer smak och vi vill återvända dit igen framöver.

Base camp utanför Sotbäcksgrottan. Vilka var smarta och
tog med ett litet tält... just det VI, för det kom lite regn.

Anthon ovanför och Robin på väg nerför fallet i Sotbäcksgrottan.

Vy mot ingången på Sotbäcksgrottan.

Mellandagar i Tärnaby trakten

Efter vår vandring i Svartisen så hade vi ett antal dagar som vi inte planerat så mycket på. Vi skulle vara kvar i området då vi senare skulle möta upp med ett gäng och krypa i grottor. Vi gjorde en tur till Hannas morbror som hade timat in att vara i hans och Emmas stuga i Abborberg. Denna mytomspunna plats som så få i släkten kunnat besöka. Men nu vet vi att den finns på riktigt. Vi gjorde en kort dags vandring med dem och Alfred som nu är inne i träningsfasen för att bli en vandrare.

Alfred och Elisabeth på vandring.

Efter besöket där så slog vi läger vid Ruttjebäcken och jag lyckades dra upp mitt ryggskott. Därmed så testade vi Tärnabys närsjukvård och läkaren tyckte kanske inte att det var den bästa av idéer att krypa i grottor den närmsta tiden..... Men de har ofta fel de där läkarna.

Jag och Hanna vid Ruttjebäcken. Fotograf Elisabeth.

Då jag aldrig lyckas/tänker på att ta med mina fiske saker när vi åker uppåt så blir det inte mycket av den varan på våra turer. Men nu bestämde vi oss för att ändra på det så vi bokade en guidad tur för bäcköringfiske och hyrde utrustning. Det blev en trevlig dag vid älven, men med bara för små fiskar som resultat så vi fick släppa dem igen, men jag fick lite blodad tand och mersmak.
Efter det väntade vi in det annalkande gänget i från Värnamo FK och grotturen.

Storfiske på gång...

Formationer vid stranden nära Kåtaviken.

Elisabeth pyntar tältet med blommor och konservburk.

Sommarens vandring i Norge

Aj aj vad jag har varit dålig på att skriva här. Men jag ska ta och plita ner lite om sommarens äventyr.

I år styrde i bilen mot Svartisen i Norge. Efter det dåliga vädret förra året så var vi lite oroliga att Madde inte skulle våga åka med, men hon nappade på att hänga med även denna gången.

Hanna, Madde och Elisabeth inför vandringen.

Svartisen är ett inte lika välbesökt område som Rodane som vi varit i tidigare och enligt kartan så finns det inte några direkta leder. Dock så går det under vissa tider av året mycket Ren i området så det finns stigar att följa och besökare har lagt upp mindre rösen på vissa sträckor. Vi planerade att gå in emellan glaciärerna fram till Flatisvattnet som är en sjö ungefär i mitten för att sedan vända och gå ut i en parallell dal. Vi hade otrolig tur med vädret denna gång, varje dag var det sol hela eller del av dagen och det regnade bara mindre skurar och då mestadels kvällstid när vi redan sllagit läger. Men solen kom och torkade till allt igen.

På väg in mot Pikhaugen, Svartisen syns i fjärran.

Även denna gång gick Elisabeth på bra. I år hade hon lite större packning och bar lite kläder och sin sovsäck. Motivationen hölls uppe med russin och grodtävlingar om vem som kunde hitta flest grodor på en dag. Turen blev i stort sett som planerat. Vi sov inte längre in än vid Pikhaugevattnet, men gjorde en dags tur in mot Flatisvattnet, vi kom inte ända fram för det var stor avsmältning och sista vadet var lite för tufft för Elisabeth så vi vände. Vägen ner från Pikhaugen till Glomdalen var också kanske litei brantaste laget, men det var ett äventyr i sig. På det hela en mycket bra och härligt tur och vi längtar redan till nästa vandring.

Madde med Flatisvattnet och västra Svartisen i bakgrunden.

Pikhaugen, en underbar övernattnings platts.

Elisabeth leker vid tältet.