Twitch twitch it's alive: Från botten mot toppen

Nu har vi varit på vandring igen, närmare bestämt har vi gjort en av ”The Great Walks” här. Det var en vandring i vulkanområde och leden heter Tongarino crossing. Den är 19Km lång och går från 1100m upp till 1900m för att sedan slutta ner igen till 1000m. Det övre området är mycket kargt och ”vulkanisk” här pyser ur marken på några ställen och svavel rika och färgglada, men dock illaluktande, sjöar finns längs leden. Två av vulkanerna i området har även varit inspelningsplats för Mt Doom i ja de där tre kända filmerna där de onda är lätta att känna igen och små saker har hår på fötterna..... Hanna var lite missnöjd med att vi inte såg några orcher, men de Tyska och Holländska turisterna dög som substitut.

Området är heligt för Maorierna så man ska visa respekt och visa vördnad för naturen i området. När vi gav oss av på morgonen låg ett täcke av låga moln och oroade oss på himlen. Men under dagen lättade de och en gassande sol kom fram och stekte oss alla en hel del. Leden är bitvis mycker anpassad och lätt med spångar och trappor mm, medan man andra sträckor kasar fram i grus och aska i branta lutningar. Men vi knatade på och Elisabeth höll jämt tempo med de flesta andra även om det tog emot lite mot slutet. Men det är också den längsta och brantaste sträcka hon någonsin har gått så hon ska ha beröm. De coola killarna på toppen som satt och skröt blev dock lite missnöjda när en femåring kom och trippade förbi och sjöng barnvisor. På det hela en mycket bra tur. Efter att trötta och sega blivit upp plockade av Nora körde vi upp till Taupo och avslutade dagen med gigantiska men mycket goda hamburgare på Burgerfuel. Ni kan även kolla lite bilder på Nora och Petters blogg.

Så här trött blir man strax innan godis och russin pausen, bara 5Km kvar..

Emerald lakes. Sjöarna har inget till eller från flöde och får pga det mycket hög mineralkoncentration. Men som sagts tidigare när man är på plats är det svårt att njuta när det stinker fis.......

Bild från Red crater.

Titta vad vad vi är snygga efter 2,5 timmes vandring.

Dagen efter gav vi oss ut i det geotermiska områdena och besökte ”Craters of the moon” som är ännu ett fisluktande och pysande ställe. Det är lite kul att gå och kika på dem men Elisabeth tröttnade lite på det så när vi efter att ha lämnat Nora och Petter igen kom up till Rotoroua så hade hon fått nog.... Inga mer fis pys, hon ville se djur. Så tvärt emot alla andra här som kollar varma källor så åkte vi till Paradise valley och deras zoo. Det var mycket barnvänligt och man kunde köpa mat påsar för att mata djuren, och man fick mata nästan alla (dock ej lejonen...). Många av djuren hade man kunnat hitta på en bondgård, men där fanns även Vallabys, vild Regnbågs öring, Kea och Chewbackas pappa (se bilden nedan) mm.