I morgon möter vi ljuset i vintermörkret

Efter lång väntan i vintermörkret är det nu dags i morgon för vinterminglet på Waterfront i Stockholm. Vinterminglet är ett event runt sociala medier. Detta är mitt första event av denna typ som jag deltar på. Några kanske blir frågande på vad jag ska göra där. Bortsett i från att träffa massa trevligt folk som jag känner eller vill träffa i från mitt twitter flöde så ska jag knyta nya kontakter och få mer inspiration till de tankar jag har runt att att använda sociala medier bättre och effektivare i mitt arbete. Så blir ni nyfikna och inte kan komma så kolla in deras sida på www.ssmx.se, Facebook gruppen eller följ @ssmx_se på twitter och taggen #ssmx. Jag kan lova att det kommer att skrivas en hel del och säkert komma ett och annat Bambuser klipp också för den nyfikne. Och alla anda, vi ses i morgon.

Att avsluta och köra hela vägen in i mål.

Bara en och en halv vecka kvar nu innan det är dag att ta steget över till min nya arbetsgivare. Det nya lockar runt hörnet och nuvarande har massa saker som rullar på och ska hållas i gång. Och i går fick jag sagt till mig att jag höll fanan högt och höll ut bra nu in i det sista här. 

Och det är så, jag vill verkligen lämna med flaggan i topp. Det kommer vara saker som jag inte hinner helt fram med och som jag kommer vara nyfiken på hur de går. Men samtidigt så lockar det nya och det går åt kopiösa mängder energi för att fixa det nu. Det kommer saker från nya som de vill jag ska kolla på inför starten och jag vill verkligen kolla på det också och hinna träffa nya kollegorna på after work mm för att lära känna dem. Samtidigt som jag vill avsluta med det jag har här och nu. Och denna situationen med ett ben i varje båt tar så mycket energi.

Men jag vill inte tappa stinget, jag tänker inte tappa bollen.

Bara en och en halv vecka kvar nu innan det är dags att ta steget över till min nya arbetsgivare. Det nya lockar runt hörnet så nu kör vi.

Underbara skeva ljud och passager

Detta blir inte ett inlägg om musiken genom mitt liv, utan mer en hyllning till låtar med skeva underbara ljud eller passager. Jag vet inte vad det är som gör det men jag tilltalas av skeva ljud, bara en liten bit eller ett enda ljud i en låt kan lyfta den från bra till underbar. So bare with me när jag nu samlar ett antal låtar, blir elektroniskt i dag, med underbara skeva sound i.


Timing - Guy Gerber
Underbar skevhet subtilt i hi-haten i bakgrunden men framförall i de Jean Michel Jarre liknande partierna från runt 3:53.

Altes Kamuffel - Paul Kalkbrenner
Ja här finns skevhet från start med genom hela låten till slutet, men det som gör det är soundet från 2:31 och framåt. 

Liebe ist... - Stephan Bodzin
Stephan min vän, här är det skevt åt många håll och kanter. Och letar ni er ner i flera av hans andra alster så finns där mer och hämta.

Lover - Ellen Alien
Här får ni hålla er till tåls en stund fram till ca 2:22 innan det växer fram. 

Rikarda - Oliver Huntemann
Klappljudet som låter lite som träpinnarna från lågstadiets musikklasser är nog den skönaste skevheten i denna låt även om det finns mer där under ytan. 

Animal Style - Para One
känns inte som att denna behöver så mycket förklaring.

Det finns otroligt mycket mer än skevhet där ute, detta är ett axplock av mina favoriter. Har ni något specifikt ni vill tipsa om så skriv en kommentar här eller på Facebook och peka mig till mer härligt skevhet.

Musik genom mitt liv 4

Nu byter vi genre och detta är en upptäckt, för när den släpptes 1978 och jag var 1,5 år så lade jag inte märke till den alls. Men flera år senare när jag var hemma hos min bror Christer och han höll på att resa hemma så fick jag en papperskasse full med vinylskivor. Det bör ha varit runt 88-89 någongång och den innehöll en salig blandning av allt från Ultravox och Pink Floyd till Iron Maiden och Nationalteatern. Men i kassen fanns även en Scorpions platta som jag verkligen fastnade för och som gick många varv hemma efter det. Plattan var liveinspelningen Tokyo Tapes från som namnet antyder deras Japan turné 1978. Jag gillar verkligen den här skivan, mycket av känslan i låtarna kommer just i från att det är en liveinspelning, har lyssnat på några av den från studioalbumen efteråt, men det blir inte samma känsla och njutning. Tyvärr så sviker Spotify mig här så ni får hålla tillgodo med lite YouTube länkar i stället och jag lyckades inte hitta alla från rätt album. Så häng med tillbaka till slutet av 70-talets rock en runda.

1. "All Night Long"
2. "Pictured Life"
3. "Backstage Queen"
4. "Polar Nights"
5. "In Trance"
6. "We'll Burn the Sky"
7. "Suspender Love"
8. "In Search of the Peace of Mind" 
9. "Fly to the Rainbow"
10. "He's a Woman, She's a Man" 
11. "Speedy's Coming"
12. "Top of the Bill"
13. "Hound Dog"
14. "Long Tall Sally"
15. "Steamrock Fever"
16. "Dark Lady"
17. "Kojo No Tsuki"
18. "Robot Man"

Musik genom mitt liv 3

Ingen som vågade gissa.
Albumet är från samma år, och samma genre men från tyskland. Det är givetvis Alphaville jag pratar om och den glada pojken från sin födelsedag tog sig med födelsedagspengar från farmor till Ulf's bokhandel upp på övervåningen via den svängda trappan och letade fram Alphaville - Afternoons in Utopia.

Favoritlåten på albumet är helt klart Universal Daddy på en i övrigt inte helt imponerande samling. Men oavsett så var det min första egenköpta av sedan många skivor, så den blir lite speciell bara för det. Modet just nu är lite passande så ut och klä er i härlig (skrämmande) 80-tals synthstil så ses vi på lokal i kväll.

Musik genom mitt liv 2

Vi backar bandet lite. Närmare till 1986, jag fyller 10 år och får min första egna stereo med vinylspelare. O denna lycka att kunna pensionera den lilla kassettspelaren för en grym Mark stereo från Ellos med 15 grymma watt i högtalarna. Ja mina preferenser kan ha varit lite annorlunda på den tiden än nu. Men min lycka kände inga gränser denna dagen. i det andra paketet så låg min första "egna" vinyl, a-ha – Scoundrel Days. En platta som därmed fått en speciell plats hos mig. Den är om man ser tillbaka inget jätte mästerverk men har guldkorn som a-ha – The Weight Of The Wind. Ge den en chans, lyssna en stund och upplev det bästa i musikväg som Norge levererade på 80-talet. Detta var den första plattan jag fick, utlyser nu en gissningstävlan om vilket som blev den första plattan jag köpte själv några veckor senare? Svaret kommer i nästa inlägg om musik genom mitt liv.